Mitt påstående:"Skolan passar bättre för killar än för tjejer"
Min åsikt: Jag tycker att det bror på vem skolan är anpassad för och hur mycket dom bryr sig att anpassa till olika personer, vissa skolor kan ju till exempel vara mer anpassad för killar o.s.v. Sen finns det ju skolor för bara killar och bara tjejer.
Sen så kan ju inte skolan vara anpassad för både alla killar och alla tjejer eftersom alla är ju olika, tilll exempel några kan ju vara mer lugna och andra kanske behöver röra sig mer några kanske lär sig genom att läsa och andra av att lyssna (olika lärstilar).
Det kan ju vara så att lärarna har mer fördomar om att killar ska vara mer vilda och inte kunna lika mycket eller så har dom fördomar om att killarna ska vara bättre och ha lättare att lära , så dom har lättare eller svårare uppgifter och läxor till dom kanske, fast det inte är så.
Sammanfattning: Så jag tycker det kan variera mellan skolor. Sen är alla personer olika och behöver olika uppgifter och så. Fast det kan ju vara vissa lärare som har fördomar om att killar är sämre eller bättre i skolan så dom anpassar till det.
torsdag 10 april 2014
fredag 7 mars 2014
Skrivregler
Skrivregler:
Styckeindelning:
När du skriver ett nytt stycke betyder det är texten kommer handla om något nytt, är på en ny plats, gör ett hopp i tiden. Om du skriver med styckeindelning blir texten mer lätt läs och du vet vad i texten som hänger ihop.
Indrag:
När du skriver ett indrag börjar du lite längre in på en rad. Indrag brukar man använda i tryckta texter och i skönlitterära böcker.
Blankrad:
När du skriver en blankrad hoppar du över en rad. Det används mest på texter som skrivs på datorn som inte ska tryckas.
Skiljetecken:
Det är för att visa vad som hör ihop i texten. Så det är ungefär samma som styckindelning. Det har i uppgift att visa när en mening börjar, slutar, var det ska vara paus i texten. Du kan också markera vad som är en fråga eller ett utrop.
Punkt:
En punkt visar vad meningen slutar. En mening är oftast ett påstående. Du kan också använda tre punkter i en mening. Det betyder att meningen är delvis avslutat och att personen kanske tvekar.
Frågetecken:
Efter en fråga sätter man ett frågetecken. Om du skriver en text när man pratar ska det vara frågetacken efter frågan, men om du fortsätter efter det ska du ha liten bokstav annars stor.
Utropstecken:
När man har skrivit ett utrop och uppmaningar sätter man ett utropstecken. Om du skriver med utropstecken så använder du samma regler som för frågetecken.
Kommatecken:
Du använder ett kommatecken för att göra texten lättare att läsa. Ett komma tecken använder du inne i en mening. Det visar vad man kan göra en kort paus och hur delarna hänger ihop. Kommatecken sätter man ungefär var man tycker det passar.
Kolon:
Kolon används på många olika sätt och följs av liten bokstav. Ett sätt det används på är före repliker, tankar eller citat.
Semikolon:
Reglerna till semikolon är inte så enkla, men huvudsaklingen på två sätt. Som avgränsare mellan två meningar som innehållsmässigt hör ihop eller som avgränsare mellan grupper vis uppräkningar.
Citattecken:
Citattecken används på olika sättet: när man skriver av vad någon sagt, när något är ironiskt, slang eller är från ett annat språk.
Tankstreck:
Det kan också kallas talstreck, det används för att markera repliker eller som ett kommatecken (vid pauser, inskott eller tillägg i mening).
Stor bokstav:
Den används i början av en mening, första bokstaven i person namn, geografiska namn, namn på företag och myndigheter eller titlar på tidningar, böcker och filmer.
Liten bokstav:
En liten bokstav ska du ha när du skriver månader, veckodagar, högtider, årstider, invånare i länder och städer, djurraser, växter o.s.v.
Anföring:
Det betyder citat eller återgivet yttrande (att du skriver det någon annan sagt/ skrivit). Alltså det vi gör när vi skriver en dialog.
Indirekt anföring:
När någon pratar i texten, fast du berättar för läsaren vad personerna sa istället för att skriva replikerna.
Direkt anföring:
Det betyder att repliken skrivs exakt som den sägs. Du kan säga vem som sa repliken innan och efter.
Bild: http://sv.wikipedia.org/wiki/Apple_tangentbord
Styckeindelning:
När du skriver ett nytt stycke betyder det är texten kommer handla om något nytt, är på en ny plats, gör ett hopp i tiden. Om du skriver med styckeindelning blir texten mer lätt läs och du vet vad i texten som hänger ihop.
Indrag:
När du skriver ett indrag börjar du lite längre in på en rad. Indrag brukar man använda i tryckta texter och i skönlitterära böcker.
Blankrad:
När du skriver en blankrad hoppar du över en rad. Det används mest på texter som skrivs på datorn som inte ska tryckas.
Skiljetecken:
Det är för att visa vad som hör ihop i texten. Så det är ungefär samma som styckindelning. Det har i uppgift att visa när en mening börjar, slutar, var det ska vara paus i texten. Du kan också markera vad som är en fråga eller ett utrop.
Punkt:
En punkt visar vad meningen slutar. En mening är oftast ett påstående. Du kan också använda tre punkter i en mening. Det betyder att meningen är delvis avslutat och att personen kanske tvekar.
Frågetecken:
Efter en fråga sätter man ett frågetecken. Om du skriver en text när man pratar ska det vara frågetacken efter frågan, men om du fortsätter efter det ska du ha liten bokstav annars stor.
Utropstecken:
När man har skrivit ett utrop och uppmaningar sätter man ett utropstecken. Om du skriver med utropstecken så använder du samma regler som för frågetecken.
Kommatecken:
Du använder ett kommatecken för att göra texten lättare att läsa. Ett komma tecken använder du inne i en mening. Det visar vad man kan göra en kort paus och hur delarna hänger ihop. Kommatecken sätter man ungefär var man tycker det passar.
Kolon:
Kolon används på många olika sätt och följs av liten bokstav. Ett sätt det används på är före repliker, tankar eller citat.
Semikolon:
Reglerna till semikolon är inte så enkla, men huvudsaklingen på två sätt. Som avgränsare mellan två meningar som innehållsmässigt hör ihop eller som avgränsare mellan grupper vis uppräkningar.
Citattecken:
Citattecken används på olika sättet: när man skriver av vad någon sagt, när något är ironiskt, slang eller är från ett annat språk.
Tankstreck:
Det kan också kallas talstreck, det används för att markera repliker eller som ett kommatecken (vid pauser, inskott eller tillägg i mening).
Stor bokstav:
Den används i början av en mening, första bokstaven i person namn, geografiska namn, namn på företag och myndigheter eller titlar på tidningar, böcker och filmer.
Liten bokstav:
En liten bokstav ska du ha när du skriver månader, veckodagar, högtider, årstider, invånare i länder och städer, djurraser, växter o.s.v.
Anföring:
Det betyder citat eller återgivet yttrande (att du skriver det någon annan sagt/ skrivit). Alltså det vi gör när vi skriver en dialog.
Indirekt anföring:
När någon pratar i texten, fast du berättar för läsaren vad personerna sa istället för att skriva replikerna.
Direkt anföring:
Det betyder att repliken skrivs exakt som den sägs. Du kan säga vem som sa repliken innan och efter.
Bild: http://sv.wikipedia.org/wiki/Apple_tangentbord
torsdag 27 februari 2014
Styckes indelning
10
A) Skillnaden mellan de två texterna är att text 1 är längre än text 2, men text 2 har stycken så den blir lättare att läsa.
B) Den blir mycket svårare att läsa och allting blir som en klump.
C) Den blir så att även fast delarna hör ihop så sitter dom inte ihop och texten blir för lång så man kanske inte orkar läsa den.
D) När texten inte handlar om riktigt samma sak.
11
A)besse kom hem från kosovo hon blev magsjuk emelie var trött för hon hade precis kommit hem från spanien hon kollade på melodifestvialen wilma satt i en bil hela dagen och höll på med sin mobil hon åt mat i ljusdal hon åt pannkaka hon kom hem vid halv åtta hon åt mat och pratade med sin mamma och såg melodifestivalen
12
A) Det var lätt fast lite ovant för att man brukar skriva med .
B) Lätt det med för att vissa skriver så utan.
Av: Wilma, Besse och Emelie 7a
A) Skillnaden mellan de två texterna är att text 1 är längre än text 2, men text 2 har stycken så den blir lättare att läsa.
B) Den blir mycket svårare att läsa och allting blir som en klump.
C) Den blir så att även fast delarna hör ihop så sitter dom inte ihop och texten blir för lång så man kanske inte orkar läsa den.
D) När texten inte handlar om riktigt samma sak.
11
A)besse kom hem från kosovo hon blev magsjuk emelie var trött för hon hade precis kommit hem från spanien hon kollade på melodifestvialen wilma satt i en bil hela dagen och höll på med sin mobil hon åt mat i ljusdal hon åt pannkaka hon kom hem vid halv åtta hon åt mat och pratade med sin mamma och såg melodifestivalen
12
A) Det var lätt fast lite ovant för att man brukar skriva med .
B) Lätt det med för att vissa skriver så utan.
Av: Wilma, Besse och Emelie 7a
fredag 8 november 2013
Sagor
Det finns många olika muntliga berättelser.
Till exempel legender (historiska och religiösa berättelser om heliga personer och platser), Hjältesagor ( Berättelser om olika släkter och platser, ofta med verkligheten att göra), Myter (Berättelser som förklarade sånt man inte förstod, som åska osv.) Fabler ( Berättades för att lära folk och varna.),Folksagor ( Användes för att samla familjen och var som en underhållning.), Folksägner ( kort berättelse ganska trovärdig och så.), Vandringssägner ( En modern folksägen/ skröna ).
Källa: C. Söderberg L. Eriksson 2009 SVENSKA DIREKT
Sagan handlade om en prins som gav sig ut i världen för att hitta lycka , Sen hoppa han över dike i diket låg en gammal tant som inte kom upp, han hjälpte henne upp och som tack gav hon honom en klocka om han tignde en gång kom örnarnaskung och hjälpte honom,om han ringde två gånger kom rävarnas kung och hjälpte honom och om han ringde tre gånger kom fiskarnas kung och hjäpte honom. Hon frågade om han letede efter en vacker fru han sa ja. Hon sa att han skulle leta efter bomsterdrottningens dotter som var fångad oss en drake. han gick jättelänge tills han kom till en gammal gubbe och frågade var drakens slott låg. Han visste inte men han sa att hans pappa kanske visste och att han satt lite längre ner på vägen. Prinsen gick ett år tills han kom fram till en ännu äldre gubbe. Han visste inte heller var det låg. Men sa att han pappa kanske visste och att han bodde lite längre ner på vägen. Prinsen gick i ännu ett år innan han kom fram till den ännu äldre gubben. Han frågade om han visste var drakens slott låg. Den gammla gubben pekade mot några berg i fjäran och sa att det låg där,men att draken sov eftersom han var vaken ett år och sedan sov i ett år. Men att drakens mamma var vaken. Han gick i en dag tills han kom fram till slottet. Han frågade efter drakens mamma var, men dom frågade varför han ville träffa dom. Han sa att han tyckte drakens mamma var så vacker och att han ville va hennes tjänare. Han blev inskickad till ett rum och såg den fula draken och sa att han ville va hennes tjänare.Hon sa att han var tvungen gå ut varje dag med hennes märr. Om han klarade det fick han bli hennes tjänare, om inte skulle hon äta upp honom. Nästa morgon gick han ut med märren och så fort han släppte kopplet var den borta. Han kom på klockan och ringde en gång, örnanaskung kom och sa att han kunnde hjälpa honom. Han skickade sina örnar och kom tillbaka med märren. När han kom till baka med märren så fick han en belöning som var att han skulle få gå på drakarnasbal. Blomsterprinssesan var där och han bjöd upp henne dom dansade och pratade. Han sa att han skulle rädda henne. Nästa morgon gick han ut med märren och när han släppte lös den så försvann den. Han ringde två gånger i klockan och rävarnas kung kom och hjälpte honom. Han fick tillbaka märren och gick till slottet. Eftersom han klarade det fick han gå på drakarnasbal igen. Han dansade med Blomsterprinssesan och han sa att om han klarade det imorgon så skulle dom ses på kvällen vid ängen och fly. Nästa morgon gick prinsen ut med märren och när han släppte den ut kopplet försvann den. Han ringde tre gånger i klockan och fiskarnas kung kom och hjälpte honom. Han fick tillbaka märren och gick till slottet drottningen var stolt över honom och frågade om hon kunnde ge honom en belöning. Han sa att han ville ha märrens föl och det fick han. han fick gå på drakarnasbal och efteråt gick han ut på ängen med fölet. Han såg Blomsterprinssesan och dom red på fölet. Drakens mamma såg att dom var borta och väckte sin son och sa att Blomsterprinssesan flytt. Draken blev rasande och skickade sina drakar efter dom. Blomsterprinssesan ropade på sin mamma efter hjälp och växter väste upp bakom dom så drakarna fastnade. När dom kom till Blomsterdrottningen så sa dom att dom var kära och skulle gifta sig. Det fick dom på ett vilkor: Hon var med honom på sommaren men på vintern kom hon hem. Dom gick med på det och levde lyckliga i alla sina dagar.
Det som gjorde detta till en "typisk saga" är: Tiden var obestämd, det var kampen mellan gott och ont, Djuren ( Draken) kunnde prata.
Till exempel legender (historiska och religiösa berättelser om heliga personer och platser), Hjältesagor ( Berättelser om olika släkter och platser, ofta med verkligheten att göra), Myter (Berättelser som förklarade sånt man inte förstod, som åska osv.) Fabler ( Berättades för att lära folk och varna.),Folksagor ( Användes för att samla familjen och var som en underhållning.), Folksägner ( kort berättelse ganska trovärdig och så.), Vandringssägner ( En modern folksägen/ skröna ).
Källa: C. Söderberg L. Eriksson 2009 SVENSKA DIREKT
Sagan handlade om en prins som gav sig ut i världen för att hitta lycka , Sen hoppa han över dike i diket låg en gammal tant som inte kom upp, han hjälpte henne upp och som tack gav hon honom en klocka om han tignde en gång kom örnarnaskung och hjälpte honom,om han ringde två gånger kom rävarnas kung och hjälpte honom och om han ringde tre gånger kom fiskarnas kung och hjäpte honom. Hon frågade om han letede efter en vacker fru han sa ja. Hon sa att han skulle leta efter bomsterdrottningens dotter som var fångad oss en drake. han gick jättelänge tills han kom till en gammal gubbe och frågade var drakens slott låg. Han visste inte men han sa att hans pappa kanske visste och att han satt lite längre ner på vägen. Prinsen gick ett år tills han kom fram till en ännu äldre gubbe. Han visste inte heller var det låg. Men sa att han pappa kanske visste och att han bodde lite längre ner på vägen. Prinsen gick i ännu ett år innan han kom fram till den ännu äldre gubben. Han frågade om han visste var drakens slott låg. Den gammla gubben pekade mot några berg i fjäran och sa att det låg där,men att draken sov eftersom han var vaken ett år och sedan sov i ett år. Men att drakens mamma var vaken. Han gick i en dag tills han kom fram till slottet. Han frågade efter drakens mamma var, men dom frågade varför han ville träffa dom. Han sa att han tyckte drakens mamma var så vacker och att han ville va hennes tjänare. Han blev inskickad till ett rum och såg den fula draken och sa att han ville va hennes tjänare.Hon sa att han var tvungen gå ut varje dag med hennes märr. Om han klarade det fick han bli hennes tjänare, om inte skulle hon äta upp honom. Nästa morgon gick han ut med märren och så fort han släppte kopplet var den borta. Han kom på klockan och ringde en gång, örnanaskung kom och sa att han kunnde hjälpa honom. Han skickade sina örnar och kom tillbaka med märren. När han kom till baka med märren så fick han en belöning som var att han skulle få gå på drakarnasbal. Blomsterprinssesan var där och han bjöd upp henne dom dansade och pratade. Han sa att han skulle rädda henne. Nästa morgon gick han ut med märren och när han släppte lös den så försvann den. Han ringde två gånger i klockan och rävarnas kung kom och hjälpte honom. Han fick tillbaka märren och gick till slottet. Eftersom han klarade det fick han gå på drakarnasbal igen. Han dansade med Blomsterprinssesan och han sa att om han klarade det imorgon så skulle dom ses på kvällen vid ängen och fly. Nästa morgon gick prinsen ut med märren och när han släppte den ut kopplet försvann den. Han ringde tre gånger i klockan och fiskarnas kung kom och hjälpte honom. Han fick tillbaka märren och gick till slottet drottningen var stolt över honom och frågade om hon kunnde ge honom en belöning. Han sa att han ville ha märrens föl och det fick han. han fick gå på drakarnasbal och efteråt gick han ut på ängen med fölet. Han såg Blomsterprinssesan och dom red på fölet. Drakens mamma såg att dom var borta och väckte sin son och sa att Blomsterprinssesan flytt. Draken blev rasande och skickade sina drakar efter dom. Blomsterprinssesan ropade på sin mamma efter hjälp och växter väste upp bakom dom så drakarna fastnade. När dom kom till Blomsterdrottningen så sa dom att dom var kära och skulle gifta sig. Det fick dom på ett vilkor: Hon var med honom på sommaren men på vintern kom hon hem. Dom gick med på det och levde lyckliga i alla sina dagar.
Det som gjorde detta till en "typisk saga" är: Tiden var obestämd, det var kampen mellan gott och ont, Djuren ( Draken) kunnde prata.
fredag 18 oktober 2013
5 goda råd till dig som ska söka på interne
1. Veta exakt vad man vill hitta för information.
2. Kolla på flera olika källor för att få sann fakta.
3. Kolla vem som har skrivit artikeln.
4. Kolla så dom inte gör reklam för den saken skribenten skrivit om.
5. En blogg är inte en så säker källa, det är bättre att kolla på en källa som ne.se
 |
| http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/7e/LG_L194WT-SF_LCD_monitor.jpg |
torsdag 26 september 2013
Visuell lärstil
Jag har visuell lärstil, Vilket betyder att jag lär mig bäst av att se. Om man är visuell lär man sig också genom att läsa och skriva anteckningar. De flesta visuella personer har en snabb inlärningsförmåga och tappar inte koncentrationen så lätt. Det är bra att skriva anteckningar när man är på lektion och har genomgång till exempel.
Källor: http://studietips.se/?page_id=72
http://www.avoinamk.fi/sv/index/oppimistyylitjataidot/attstuderapanatet.html
Hur jag lär mig:
Jag tror om man är visuell lär man sig bäst genom att skriva anteckningar, rita bilder till texter, kanske skriva med olika färger och försöka se texten framför sig. Både när man gör läxor och är i skolan.
När man läser glosor tror jag att visuella lär sig bäst genom att skriva dom om och om igen.
Källor: http://studietips.se/?page_id=72
http://www.avoinamk.fi/sv/index/oppimistyylitjataidot/attstuderapanatet.html
Hur jag lär mig:
Jag tror om man är visuell lär man sig bäst genom att skriva anteckningar, rita bilder till texter, kanske skriva med olika färger och försöka se texten framför sig. Både när man gör läxor och är i skolan.
När man läser glosor tror jag att visuella lär sig bäst genom att skriva dom om och om igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)