Mitt påstående:"Skolan passar bättre för killar än för tjejer"
Min åsikt: Jag tycker att det bror på vem skolan är anpassad för och hur mycket dom bryr sig att anpassa till olika personer, vissa skolor kan ju till exempel vara mer anpassad för killar o.s.v. Sen finns det ju skolor för bara killar och bara tjejer.
Sen så kan ju inte skolan vara anpassad för både alla killar och alla tjejer eftersom alla är ju olika, tilll exempel några kan ju vara mer lugna och andra kanske behöver röra sig mer några kanske lär sig genom att läsa och andra av att lyssna (olika lärstilar).
Det kan ju vara så att lärarna har mer fördomar om att killar ska vara mer vilda och inte kunna lika mycket eller så har dom fördomar om att killarna ska vara bättre och ha lättare att lära , så dom har lättare eller svårare uppgifter och läxor till dom kanske, fast det inte är så.
Sammanfattning: Så jag tycker det kan variera mellan skolor. Sen är alla personer olika och behöver olika uppgifter och så. Fast det kan ju vara vissa lärare som har fördomar om att killar är sämre eller bättre i skolan så dom anpassar till det.
torsdag 10 april 2014
fredag 7 mars 2014
Skrivregler
Skrivregler:
Styckeindelning:
När du skriver ett nytt stycke betyder det är texten kommer handla om något nytt, är på en ny plats, gör ett hopp i tiden. Om du skriver med styckeindelning blir texten mer lätt läs och du vet vad i texten som hänger ihop.
Indrag:
När du skriver ett indrag börjar du lite längre in på en rad. Indrag brukar man använda i tryckta texter och i skönlitterära böcker.
Blankrad:
När du skriver en blankrad hoppar du över en rad. Det används mest på texter som skrivs på datorn som inte ska tryckas.
Skiljetecken:
Det är för att visa vad som hör ihop i texten. Så det är ungefär samma som styckindelning. Det har i uppgift att visa när en mening börjar, slutar, var det ska vara paus i texten. Du kan också markera vad som är en fråga eller ett utrop.
Punkt:
En punkt visar vad meningen slutar. En mening är oftast ett påstående. Du kan också använda tre punkter i en mening. Det betyder att meningen är delvis avslutat och att personen kanske tvekar.
Frågetecken:
Efter en fråga sätter man ett frågetecken. Om du skriver en text när man pratar ska det vara frågetacken efter frågan, men om du fortsätter efter det ska du ha liten bokstav annars stor.
Utropstecken:
När man har skrivit ett utrop och uppmaningar sätter man ett utropstecken. Om du skriver med utropstecken så använder du samma regler som för frågetecken.
Kommatecken:
Du använder ett kommatecken för att göra texten lättare att läsa. Ett komma tecken använder du inne i en mening. Det visar vad man kan göra en kort paus och hur delarna hänger ihop. Kommatecken sätter man ungefär var man tycker det passar.
Kolon:
Kolon används på många olika sätt och följs av liten bokstav. Ett sätt det används på är före repliker, tankar eller citat.
Semikolon:
Reglerna till semikolon är inte så enkla, men huvudsaklingen på två sätt. Som avgränsare mellan två meningar som innehållsmässigt hör ihop eller som avgränsare mellan grupper vis uppräkningar.
Citattecken:
Citattecken används på olika sättet: när man skriver av vad någon sagt, när något är ironiskt, slang eller är från ett annat språk.
Tankstreck:
Det kan också kallas talstreck, det används för att markera repliker eller som ett kommatecken (vid pauser, inskott eller tillägg i mening).
Stor bokstav:
Den används i början av en mening, första bokstaven i person namn, geografiska namn, namn på företag och myndigheter eller titlar på tidningar, böcker och filmer.
Liten bokstav:
En liten bokstav ska du ha när du skriver månader, veckodagar, högtider, årstider, invånare i länder och städer, djurraser, växter o.s.v.
Anföring:
Det betyder citat eller återgivet yttrande (att du skriver det någon annan sagt/ skrivit). Alltså det vi gör när vi skriver en dialog.
Indirekt anföring:
När någon pratar i texten, fast du berättar för läsaren vad personerna sa istället för att skriva replikerna.
Direkt anföring:
Det betyder att repliken skrivs exakt som den sägs. Du kan säga vem som sa repliken innan och efter.

Bild: http://sv.wikipedia.org/wiki/Apple_tangentbord
Styckeindelning:
När du skriver ett nytt stycke betyder det är texten kommer handla om något nytt, är på en ny plats, gör ett hopp i tiden. Om du skriver med styckeindelning blir texten mer lätt läs och du vet vad i texten som hänger ihop.
Indrag:
När du skriver ett indrag börjar du lite längre in på en rad. Indrag brukar man använda i tryckta texter och i skönlitterära böcker.
Blankrad:
När du skriver en blankrad hoppar du över en rad. Det används mest på texter som skrivs på datorn som inte ska tryckas.
Skiljetecken:
Det är för att visa vad som hör ihop i texten. Så det är ungefär samma som styckindelning. Det har i uppgift att visa när en mening börjar, slutar, var det ska vara paus i texten. Du kan också markera vad som är en fråga eller ett utrop.
Punkt:
En punkt visar vad meningen slutar. En mening är oftast ett påstående. Du kan också använda tre punkter i en mening. Det betyder att meningen är delvis avslutat och att personen kanske tvekar.
Frågetecken:
Efter en fråga sätter man ett frågetecken. Om du skriver en text när man pratar ska det vara frågetacken efter frågan, men om du fortsätter efter det ska du ha liten bokstav annars stor.
Utropstecken:
När man har skrivit ett utrop och uppmaningar sätter man ett utropstecken. Om du skriver med utropstecken så använder du samma regler som för frågetecken.
Kommatecken:
Du använder ett kommatecken för att göra texten lättare att läsa. Ett komma tecken använder du inne i en mening. Det visar vad man kan göra en kort paus och hur delarna hänger ihop. Kommatecken sätter man ungefär var man tycker det passar.
Kolon:
Kolon används på många olika sätt och följs av liten bokstav. Ett sätt det används på är före repliker, tankar eller citat.
Semikolon:
Reglerna till semikolon är inte så enkla, men huvudsaklingen på två sätt. Som avgränsare mellan två meningar som innehållsmässigt hör ihop eller som avgränsare mellan grupper vis uppräkningar.
Citattecken:
Citattecken används på olika sättet: när man skriver av vad någon sagt, när något är ironiskt, slang eller är från ett annat språk.
Tankstreck:
Det kan också kallas talstreck, det används för att markera repliker eller som ett kommatecken (vid pauser, inskott eller tillägg i mening).
Stor bokstav:
Den används i början av en mening, första bokstaven i person namn, geografiska namn, namn på företag och myndigheter eller titlar på tidningar, böcker och filmer.
Liten bokstav:
En liten bokstav ska du ha när du skriver månader, veckodagar, högtider, årstider, invånare i länder och städer, djurraser, växter o.s.v.
Anföring:
Det betyder citat eller återgivet yttrande (att du skriver det någon annan sagt/ skrivit). Alltså det vi gör när vi skriver en dialog.
Indirekt anföring:
När någon pratar i texten, fast du berättar för läsaren vad personerna sa istället för att skriva replikerna.
Direkt anföring:
Det betyder att repliken skrivs exakt som den sägs. Du kan säga vem som sa repliken innan och efter.

Bild: http://sv.wikipedia.org/wiki/Apple_tangentbord
torsdag 27 februari 2014
Styckes indelning
10
A) Skillnaden mellan de två texterna är att text 1 är längre än text 2, men text 2 har stycken så den blir lättare att läsa.
B) Den blir mycket svårare att läsa och allting blir som en klump.
C) Den blir så att även fast delarna hör ihop så sitter dom inte ihop och texten blir för lång så man kanske inte orkar läsa den.
D) När texten inte handlar om riktigt samma sak.
11
A)besse kom hem från kosovo hon blev magsjuk emelie var trött för hon hade precis kommit hem från spanien hon kollade på melodifestvialen wilma satt i en bil hela dagen och höll på med sin mobil hon åt mat i ljusdal hon åt pannkaka hon kom hem vid halv åtta hon åt mat och pratade med sin mamma och såg melodifestivalen
12
A) Det var lätt fast lite ovant för att man brukar skriva med .
B) Lätt det med för att vissa skriver så utan.
Av: Wilma, Besse och Emelie 7a
A) Skillnaden mellan de två texterna är att text 1 är längre än text 2, men text 2 har stycken så den blir lättare att läsa.
B) Den blir mycket svårare att läsa och allting blir som en klump.
C) Den blir så att även fast delarna hör ihop så sitter dom inte ihop och texten blir för lång så man kanske inte orkar läsa den.
D) När texten inte handlar om riktigt samma sak.
11
A)besse kom hem från kosovo hon blev magsjuk emelie var trött för hon hade precis kommit hem från spanien hon kollade på melodifestvialen wilma satt i en bil hela dagen och höll på med sin mobil hon åt mat i ljusdal hon åt pannkaka hon kom hem vid halv åtta hon åt mat och pratade med sin mamma och såg melodifestivalen
12
A) Det var lätt fast lite ovant för att man brukar skriva med .
B) Lätt det med för att vissa skriver så utan.
Av: Wilma, Besse och Emelie 7a
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)